INTE MYCKET NYTT :(
Neee, trist nog har det snarare gått några steg tillbaka här. Inte en pinal har hittat sin plats.
Däremot har många pinaler tappat bort sin plats och ligger nu och stökar runt.
En kompis var här med sina fyra barn. Efteråt såg det ut som om någon släppt en bomb.
Saker strödda på golvet precis överallt. Kaffe i soffan. Rockringarna (som mina barn aldrig skulle använda inomhus) helt vinda - det var de redan lite iofs efter att an annan kompis ungar hade hängt sig i dem i ett träd. Ett halsband trasigt efter att ha blivit använt som hopprep. Hopp i sofforna, hopp på soffbordet, stå på huvudet i min säng, studsa med basketbollen inomhus... ja... jag förstår faktiskt inte hur barn kan vara så orädda om andras saker!? Mamman säger ingenting förstås. Låter dem hållas. Jaha, tänker jag. Är det kanske jag som är pedant?
Men mina barn gör nog faktiskt inte riktigt så här när de är borta. Har svårt att se dem lägga sig ned på stolen vid matbordet och sprattla med benen ovanpå bordet mitt i maten. Har svårt att se dem få värsta utbrottet när de inte får titta på video... Men jag är kanske hemmablind? Eller så håller jag mina barn alldeles för hårt???
Iallafall känns huset trashat! Kommer ta ett tag tills det återhämtar sig.
Men snart så. Snart sitter hyllorna på sina platser och skruvarna är åtskruvade överallt!
Badrumsskåp med belysning sitter uppe med.
Tänk vad fint det ska bli!
Däremot har många pinaler tappat bort sin plats och ligger nu och stökar runt.
En kompis var här med sina fyra barn. Efteråt såg det ut som om någon släppt en bomb.
Saker strödda på golvet precis överallt. Kaffe i soffan. Rockringarna (som mina barn aldrig skulle använda inomhus) helt vinda - det var de redan lite iofs efter att an annan kompis ungar hade hängt sig i dem i ett träd. Ett halsband trasigt efter att ha blivit använt som hopprep. Hopp i sofforna, hopp på soffbordet, stå på huvudet i min säng, studsa med basketbollen inomhus... ja... jag förstår faktiskt inte hur barn kan vara så orädda om andras saker!? Mamman säger ingenting förstås. Låter dem hållas. Jaha, tänker jag. Är det kanske jag som är pedant?
Men mina barn gör nog faktiskt inte riktigt så här när de är borta. Har svårt att se dem lägga sig ned på stolen vid matbordet och sprattla med benen ovanpå bordet mitt i maten. Har svårt att se dem få värsta utbrottet när de inte får titta på video... Men jag är kanske hemmablind? Eller så håller jag mina barn alldeles för hårt???
Iallafall känns huset trashat! Kommer ta ett tag tills det återhämtar sig.
Men snart så. Snart sitter hyllorna på sina platser och skruvarna är åtskruvade överallt!
Badrumsskåp med belysning sitter uppe med.
Tänk vad fint det ska bli!
